Kopplingen mellan artificiell intelligens och immaterialrätt blir allt mer praktiskt kännbar för svenska bolag. I takt med att EU:s AI-förordning (AI Act) fasas in ställs allt högre krav på transparens kring träningsdata och användning av generativ AI.
I fokus står särskilt två centrala immaterialrättsliga frågeställningar:
- Skydd för AI-genererat material: Huvudregeln enligt svensk och europeisk upphovsrätt kvarstår – rent maskingenererat innehåll saknar verkshöjd och upphovsrättsligt skydd då det krävs en mänsklig intellektuell prestation. För att uppnå ensamrätt krävs att mänsklig styrning och kreativa val präglar slutresultatet.
- Träningsdata och transparens: Leverantörer av allmänna AI-modeller (GPAI) åläggs striktare skyldigheter att redovisa det upphovsrättsskyddade material som legat till grund för träning, samt att respektera rättighetshavares opt-out-reservationer.
För företag innebär utvecklingen att interna processer bör ses över. Det handlar bland annat om att säkerställa hur AI-verktyg används vid framtagande av text, kod och bild, samt att ha fungerande rutiner för att inte oavsiktligt mata in konfidentiell information eller tredje mans immateriella rättigheter i externa system.
Vill du se över ditt företags IP-strategi eller policyer kring AI och upphovsrätt? Kontakta oss för rådgivning.
