Två röda påsar. Rosa och vitt skumgodis. Och namn som låter ganska lika.
Enligt medierapporteringen har Cloetta stämt Haribo efter lanseringen av ”Jul&Skum”. Cloetta anser att beteckningen ligger för nära deras Juleskum och vill stoppa Haribos användning.

Men jul är väl jul och skum är väl skum? Kan någon verkligen få ensamrätt till det?
Det är en rimlig fråga – och en bra ingång till hur varumärkesrätten fungerar.
Ord som beskriver en varas egenskaper ska som utgångspunkt kunna användas av alla. Ju mer beskrivande ett namn är, desto svårare är det normalt att få ett starkt skydd för själva ordet.
Samtidigt kan ett namn genom omfattande användning få förvärvad särskiljningsförmåga. Kunderna uppfattar då namnet som ett kännetecken för en viss tillverkares produkter, snarare än enbart som en beskrivning av innehållet. Ett från början svagt kännetecken kan på så sätt få ett starkare skydd.
Fast det står ju HARIBO stort på påsen?
Ja, och det är relevant. Men ett tydligt tillverkarnamn avgör inte automatiskt om användningen av ett annat kännetecken är tillåten.
Vid bedömningen av förväxlingsrisk görs en helhetsbedömning. Bland annat vägs kännetecknens likhet i utseende, uttal och betydelse samman med varornas likhet och det äldre kännetecknets särskiljningsförmåga.
Förväxling behöver inte heller innebära att kunden tar fel på tillverkarna. Det kan räcka att kunden riskerar att tro att det finns ett kommersiellt samband, exempelvis ett samarbete mellan företagen.
Och om ingen förväxlar dem?
Även då kan det finnas en varumärkesrättslig fråga.
För kända kännetecken kan skyddet sträcka sig längre än till förväxlingsrisk. Användning av ett liknande tecken kan under vissa förutsättningar vara otillåten om den utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av, eller skadar, det äldre kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende. Att kunden vet vem som tillverkar godiset behöver alltså inte avsluta diskussionen.
Vem har rätt då?
För att bedöma just den här tvisten behöver man granska vilka rättigheter Cloetta åberopar, hur de omtvistade beteckningarna används och vilken bevisning parterna lägger fram. Det kan exempelvis ha stor betydelse om skyddet gäller ett ordmärke, ett visst grafiskt utförande eller ett inarbetat kännetecken.
Jag har inte granskat stämningsansökan och tar därför inte ställning till utgången. En stämning är ett påstående om intrång – inte ett fastställande av att intrång har skett.
Vad kan företagare lära sig av godisbråket?
Att ett namn känns beskrivande betyder inte att det är riskfritt att använda. Och ett tillägg, en ändrad stavning eller ett &-tecken garanterar inte tillräckligt avstånd till en konkurrents kännetecken.
Undersök därför både registrerade varumärken och hur liknande namn faktiskt används på marknaden innan ni beställer förpackningar och lanserar produkten.
Det är betydligt enklare att justera ett namn på ritbordet än när det redan ligger på butikshyllan.
Magnus Broman, jurist på Broman Juridik
Nyhetskälla: Dagens Juridik, 18 november 2026. Juridisk bakgrund: varumärkeslagen, 1 kap. 5, 7, 10 och 11 §§.




