AI sa nej. Lagen sa ja.

Häromdagen bad jag en AI hitta en fri bild till en artikel om Kal och Ada. Statyn vid Lisebergs entré låg nära till hands. Svaret kom snabbt och lät väldigt kunnigt: skulpturen är upphovsrättsskyddad, och foton av offentlig konst får inte fritt läggas ut på nätet i Sverige.

Säkert, sakligt och fel.

Bronsstatyn Kal och Ada av Svenrobert Lundquist vid Lisebergs entré i Göteborg
Kal och Ada vid Lisebergs entré. Bilden som AI:n tyckte att jag inte fick använda.

Samma missförstånd som 2016

Jag har skrivit om det här förut, i Därför är det fortfarande ok. När Högsta domstolen 2016 meddelade sitt beslut i mål Ö 849-15 drog kvällspress och förståsigpåare slutsatsen att Sverige blivit ett land där man inte längre får fotografera Poseidon på Götaplatsen och lägga upp bilden på Facebook.

Men det var inte det HD prövade. Målet gällde Wikimedia Sveriges databas offentligkonst.se, med tusentals bilder på offentliga konstverk. Frågan var om en sådan öppen databas oskäligt inkräktar på upphovspersonernas intressen. HD menade att den gör det, eftersom en databas av det slaget typiskt sett har ett kommersiellt värde som ska tillkomma konstnärerna. Om privatpersoners bilder i sociala medier, eller ett enstaka foto i en artikel, sa domstolen ingenting alls.

Två rättigheter, inte en

Det AI:n blandade ihop är egentligen två olika saker. Ett foto med Creative Commons-licens ger dig rätt att använda fotografens verk. Konstverket på bilden har en egen upphovsperson, och den rätten följer inte med licensen. Så långt hade AI:n en poäng.

Men upphovsrättslagen har ett särskilt undantag för konstverk som stadigvarande står på eller vid allmän plats utomhus. De får avbildas. HD:s beslut drog gränsen vid databasen, inte vid fotot. Ett foto av Kal och Ada i en artikel om Kal och Ada är alltså inte samma sak som att bygga ett register över all offentlig konst i landet.

Varför AI:n hade fel

Jag tror inte att någon medvetet matat den med fel uppgift. Det är värre än så. En språkmodell svarar med det som är mest sannolikt utifrån allt den läst, och efter 2016 skrevs det betydligt fler rubriker om förbud mot att fotografera konst än noggranna analyser av vad HD faktiskt sa. När tillräckligt många skriver fel blir felet det sannolika svaret.

Och AI:n låter exakt lika säker när den har fel som när den har rätt. Det är det verkliga problemet. Försiktigheten var i och för sig sympatisk. Den var bara fel.

Tre råd när du frågar AI om juridik

  • Fråga efter källan. Vilken lag, vilken dom, vilket stycke? Kan AI:n inte svara, eller hittar på en källa, har du fått ditt svar.
  • Var extra misstänksam mot tvärsäkra nej och ja. Juridik handlar nästan alltid om förutsättningar. Ett svar utan förbehåll är ofta för enkelt.
  • Låt AI hjälpa dig, inte bestämma åt dig. Den är bra på att sammanfatta, formulera och hitta vägar framåt. Bedömningen behöver fortfarande en människa som läst domen.

Så nej, det har inte blivit olagligt att fotografera Kal och Ada. Det är fortfarande ok. Men funderar du på att bygga en databas med Sveriges offentliga konst, ring mig först.

Bild: Kal och Ada av Svenrobert Lundquist vid Lisebergs entré. Foto: Mattias Blomgren, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons. Ja, bilden är lovlig.

This page has been translated automatically. In case of any differences, the Swedish version applies.