För ett tag sedan hamnade jag i en diskussion med någon som hade fotat en främling på tunnelbanan och lagt ut bilden i sociala medier. Personen på bilden såg rolig ut, tyckte fotografen. Jag sa att GDPR gäller och att man som huvudregel inte får göra så. Svaret kom snabbt: det finns ju ett undantag för konstnärligt skapande.
Det stämmer, det undantaget finns. Men det är inte ett frikort. Så här hänger det ihop.

GDPR gäller när bilden lämnar telefonen
En bild på en person som går att känna igen är en personuppgift. Att ta bilden och ha den i telefonen, eller visa den för familjen, räknas som privat behandling och faller utanför GDPR. Det kallas privatundantaget.
Men privatundantaget tar slut när bilden läggs ut öppet. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är tydlig: när en bild eller film sprids på öppna konton till en stor krets följare är det inte längre privat, och då gäller GDPR. EU-domstolen har resonerat likadant i målet Buivids (C-345/17), där en privatperson lagt upp en film på YouTube utan att begränsa vem som kunde se den.
Huvudregeln: det krävs en rättslig grund
När GDPR gäller får du inte publicera personuppgifter utan stöd i någon av förordningens rättsliga grunder. För en privatperson som lägger ut en bild på någon annan är det i praktiken två som är aktuella: samtycke eller en intresseavvägning.
Samtycke har du inte från en okänd medresenär. Och intresseavvägningen är svår att vinna när ditt intresse är att andra ska skratta åt någon. Den personen satt bara på tunnelbanan, och hennes eller hans intresse av att slippa bli uthängd väger tungt. IMY har också framhållit att en intresseavvägning sällan räcker för att publicera bilder på andra privatpersoner i sociala medier.
Lägg märke till ordet identifierbar. Går personen inte att känna igen, till exempel för att ansiktet är suddat eller bara ryggen syns, är bilden i regel inte en personuppgift alls. Det är den enkla vägen ut för den som ändå vill visa sin bild.
Undantaget som alla hänvisar till
I 1 kap. 7 § dataskyddslagen finns det undantag som min meningsmotståndare tänkte på. Stora delar av GDPR ska inte tillämpas när personuppgifter behandlas för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Undantaget bygger på artikel 85 i GDPR och finns för att yttrandefriheten inte ska köras över av dataskyddet.
Men undantaget styrs av syftet, inte av vad man kallar sin bild i efterhand. I Buivids godtog EU-domstolen att en vanlig privatperson kan agera journalistiskt. Villkoret var att det enda syftet med publiceringen var att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Det gällde en film om hur polisen agerade, alltså något av allmänt intresse.
Gatufotografi har en lång konstnärlig tradition, och ett genomtänkt fotoprojekt om människor i stadsmiljö kan mycket väl omfattas av undantaget. Ett snabbt foto av en främling som ser lustig ut, upplagt för att få likes och skratt, är något annat. Det blir inte konst för att man säger att det är konst.
Ibland är det inte bara GDPR utan brott
Det finns också straffrätt att tänka på. Olaga integritetsintrång i 4 kap. 6 c § brottsbalken omfattar bland annat den som sprider en bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada. Högsta domstolen dömde i NJA 2020 s. 273 en person som lagt ut en bild på Instagram av en påtagligt berusad person i en mycket privat situation.
Den som somnat, mår dåligt eller är kraftigt berusad på tunnelbanan är alltså inte bara ett dataskyddsproblem. En nedsättande bildtext kan dessutom i vissa fall bli förolämpning eller förtal.
Däremot är brottet kränkande fotografering sällan tillämpligt här. Det tar sikte på smygfotografering i skyddade miljöer, som bostad, toalett eller omklädningsrum. Tunnelbanan är ingen sådan plats.
Om det är du som hamnat i flödet
- Be om radering. Kontakta den som lagt ut bilden och be att den tas bort. Enligt GDPR har du rätt att få dina personuppgifter raderade när det saknas grund för behandlingen.
- Anmäl till plattformen. De stora sociala medierna har egna regler mot den här sortens inlägg och tar ofta ner dem snabbt.
- Klaga hos IMY. Du kan lämna in ett klagomål om en publicering bryter mot GDPR.
- Polisanmäl om det är allvarligt. Visar bilden dig i en mycket utsatt situation kan det vara olaga integritetsintrång.
En enkel tumregel
Skulle du kunna visa bilden för personen på den och säga varför du lägger ut den? Om svaret är nej, låt bli. Vill du ändå dela ögonblicket: sudda ansiktet, beskär eller fråga. Det tar tio sekunder.
Så min meningsmotståndare hade rätt i att undantaget finns. Men konstnärligt syfte är ett undantag, inte ett frikort. Och det är huvudregeln som gäller för den som bara vill skratta åt någon annan.
Texten är allmän information och ingen juridisk rådgivning i ditt enskilda fall. Bild: Tunnelbanevagn i Stockholm. Foto: AleWi, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.





